Vocals: Achoir. Lead vocals: Daniel Dahlqvist, Sara Ekdahl, Maria Hjorth, Sofia Thelin. Hans Nilsson: Soprano saxophone, piano and accordeon. Bo-Göran Sahlin and Fredrik Malesjö: Guitar Patrik Albin: Bass Thomas Grün: Drums Oscar Salazar: Percussion Per Myrstener: Piano, all arrangements. Martin Luthers kyrkovisor i nya arrangemang av Per Myrstener. I och med reformationen för 500 år sedan återuppstod kyrkans församlingssång, så som vi känner den idag. Teologen Martin Luther insåg att psalmsång på folkspråket var ett ypperligt medium att både ena och stärka den kristna församlingen, och att sprida evangeliet, ”det glada budskapet”. Psalmsången blev en form av förkunnelse, och ett av de viktigaste uttrycken för hela reformationens teologi. Överallt där den lutherska reformationen drog fram skapades nya, evangeliska kyrkovisor. Medeltida latinska hymner och processionssånger översattes. Andlig folksång bearbetades, framför allt s.k. ”leiser”. Världsliga melodier (ballader, gesällvisor, dryckesvisor) gavs nya, andliga texter. Psalmboken fick ställning som en av reformationens viktigaste böcker. Inför reformationsjubiléet 2017 kändas det spännande att efter 500 år försöka ge en ny musikalisk inramning och relief till Martin Luthers kyrkovisor (eller ”psalmer” som vi kallar dem i Sverige). Att lyfta fram och uppdatera dem, i en lite mer 2000-talsfolklig, musikalisk dräkt. Att försöka kommunicera vår tids tro och teologi och samtidigt knyta an till de tidlösa frågor som Luther ger uttryck för i sina kyrkovisor. Luthers texter är ibland undervisande, ibland djupt personliga bekännelser. Alltid bedjande, aldrig (för-)dömande. De innehåller både jublande glädje och djupaste förtvivlan. De är bokstavligen på liv och död. Men alltid med en mycket stark förtröstan och tillit.